Svar

Fråga från Anonym; Kan du inte berätta om när du upptäckte att du var gravid, känslor och tankar, hur du berättade för din nära och kära och sådär? En kort liten berättelse. Skulle vara kul!
Svar; Ja jag kan börja med att berätta att långt innan jag blev gravid så drömde jag ofta att jag var gravid, födde barn eller hade barn och det kändes helt sjukt men det måste väl varit det undermedvetna och den längtan efter ett barn antar jag.

Hursomhelst så gick jag en vecka och väntade på mensen och den var någon dag sen men jag tänkte att jag väntade tills helgen var över innan jag köpte gravtest. Eller jag hade köpt ett men ville ändå vänta ifall mensen skulle komma men sen kom måndagen och jag gick upp på morgonen och gjorde testet, väntade och gick sedan och kikade och det var positivt!! Jag fick en CHOCK, jag blev glad, blev rädd, blev överväldigad, jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera men när jag sansat mig lite skrev jag ett sms till Tobbe, "Grattis älskling!" Det tog ett tag innan jag fick svar för han hade tydligen inte fattat någonting, "Fyller jag år? .. Har jag namnsdag?" var ungefär det han tänkte innan det kopplade och han fick en rysning genom hela kroppen när han kom på vad det var som hade hänt. Han blev superglad!

Efter någon dag så berättade jag för mamma och hon blev lika glad hon och någon dag senare så berättade vi för Christina som också blev superglad! Sen ville vi vänta med att berätta det för massa folk, jag ville inte att alla skulle veta ifall något skulle hända då hade käftarna på byn gått på högvarv. Sen var Tobbe ute och partade lite och då slank det väl ur till lite väl många tydligen för det var några som inte var så förvånade när vi sen "kom ut" med det men men, allt har ju gått så bra så bra och det är en känsla som egentligen inte går att beskriva. Jag är världens lyckligaste människa, att få en underbar liten bebis med den bästa mannen jag någonsin skulle kunna tänka mig är verkligen en dröm som går i uppfyllelse! :-)

Fråga från Anonym; Självklart finns det otroligt många frågor angående en graviditet när man själv inte har barn och är livrädd. Men det som återkommer just nu är en fundering angående samlivet. Det är en privat fråga jag vet, du bestämmer själv om och vad du vill svara på..men självklart förändras juh kroppens yttre, men hur blir det med lusten? Har hans lust till dej förändrats? Ni kanske inte "håller på" som mest nu när det är så kort tid kvar..men när börjar sexlusten avta? Jag förstår att livet med en kommande bebis i magen måste förändras..men är det tvunget att bli heldött?.. / från en tjej som också tycker sex är ganska viktigt
Svar; Haha, ja det var ju en rolig fråga! Ärligt talat så är det ingen skillnad, Tobbe tycker inte att jag blivit ful eller äcklig om det är det du undrar, det är det som är så underbart med honom, att han fortfarande tycker att jag är attraktiv! :-) Sen är MIN syn PÅ MIG SJÄLV en annan sak, jag har ju svårt att känna mig snygg eller sexig när jag har en stor kagge och ser ut som en strandad val så det är nog det som är skillnaden, att jag har svårt att tycka om mitt utseende just nu. Man hör ju tyvärr många ggr om killar som inte vill ha sex med sina gravida flickvänner för att de tycker att de är äckligt osv vilket jag tycker är helt sjukt tråkigt. Det är ju när man är gravid som man verkligen behöver bekräftelsen för att slippa känna sig fet, ful och äcklig. Som sagt så är tack och lov inte Tobbe så, han är världens underbaraste. Så det där med sexlust under graviditet är väldigt individuellt. :-)

Fråga från J; 1. Vem är din bästa vän? :) 2. Du har alltid så snygg sminkning, skulle du inte kunna hjälpa oss som inte är lika duktiga och berätta lite hur du gör och vad du använder? :) 3. Är graviditeten som du väntade dig? Är det något som du trodde du visste men som visade sig vara helt annorlunda? Annars vill jag bara säga att jag tror att du kommer bli en otroligt bra mamma. Att våga stå för sina åsikter är en bra egenskap tycker jag, inte minst som mamma. <3
Svar; 1. Min bästa vän måste jag nog säga är Marie, eftersom hon är den som är tillgänglig och den jag känner att jag kan anförtro mig till om allt. Mathilda kommer alltid att vara min bästa vän och våra band bryts aldrig men henne är det svårare att träffa som man vill tyvärr. :(
2. Tack så hjärtligt för det, vad roligt att du tycker det! :-) Kan återkomma om sminket i ett "eget" inlägg. :-)
3. Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig faktiskt, men jag vet nu att det är något som absolut inte går att föreställa sig förens man är det, det är helt otroligt att bära ett liv i ens kropp! Sen trodde ju jag att sålänge jag smörjde mig med massa olja så skulle jag slippa bristningarna helt och det gjorde jag inte, röven och låren är randiga som på en zebra! Men som tur är har jag inte fått några på magen och hoppas på att jag slipper det! :-) MEN det är ändå värt att smörja sig med olja för annars hade jag nog haft trippelt med bristningar. :-) Tack så jättemycket, det värmer att folk tror på en och jag hoppas verkligen att jag kommer bli en bra mamma! Men jag ska verkligen göra mitt bästa för att bli det! :-)

Fråga från Stina; Vad har du för framtidsplaner? Vilket är ditt dröm jobb? Vart vill du bo i framtiden? Vill du skaffa fler tatueringar?
Svar; Oj, jag vet inte om jag hunnit fundera på det så ingående men jag vill verkligen jobba med något jag brinner för så det är nog mitt mål, att hitta något jag verkligen vill göra och satsa stenhårt på det, jag älskar smink & att sminka men samtidigt vet jag inte om det är något som "duger" som jobb. Vi får se! :-) I framtiden vill jag bo i en stad, jag vill iallafall inte bo kvar i den här hålan för det är inte värt det, man ska se sig runt och jag vill att mina barn ska få se något annat än den här lilla byhålan, de ska ha större chans att bli något de verkligen vill och de anser jag inte att de har så stora framgångar med här. Tatueringar svar JA, det är så mycket jag vill göra så jag vet inte vart jag ska börja, men sen vill inte bara göra något som jag sen kommer att ångra, jag vill ha något som verkligen känns WOW för mig! :-)

Fråga från Anonym; var barnet planerat? mer bilder vill vi ha :) lycka till!
Svar; Att kalla barnet planerat är att ta i, vi visste att det skulle kunna hända men trodde inte direkt att det skulle hända eftersom vi inte haft något preventinmedel på länge och det inte hade hänt något, men det var en välkommen nyhet iallafall!