Bloggtorka, vet inte vad jag ska skriva! Dagarna ser i stort sett lika ut, trök. Något jag kan berätta är att jag börjar med första jobbpasset på onsdag iallafall, härliga tider! :-D Skönt att få göra något annat OCH tjäna lite pengar, det behövs verkligen. :-)
Och en sak som jag också nämnt typ 4000ggr förut, vad less man blir på folk som tycker illa om en utan anledning, tröttsamt. Skillnad om man vet att man gjort något fel men bara sådär... Nä trist. Jaja, what to do liksom..
Världens kick efter dagens träningspass, så jävla gött! Tog 70kg i marklyft, känns så jävla skööönt. Stimulerande för kropp och sinne. Nu fick jag ett ordentligt sug efter träning igen, man har ju sina ups and downs men nu känns det som det ligger på topp igen!
Den 2a maj har jag även klipp/färg-tid i falun. Längtarrrr! :-D
Och påtal om något helt annat, så håller jag på att vänja av Love med amningen, för både min och hans skull. Det går rätt bra tycker jag, lite jobbigt ibland när han är ledsen och lite otröstligt och inte kunna trösta som man gjort förut, men nu kanske han kan sova lite bättre på nätterna och äta bättre med mat istället. :-) Allt går, man måste bara kämpa lite extra ibland.
Mammas puppegubbe! <3
Åh äntligen börjar man få ordentliga vårkänslor! Nu börjar både kropp och sinne lätta, så jävla underbart skönt. Man blir så glad och positiv, en helt ny människa nästan! ;-D
Och med våren kommer suget efter nytt... Nya kläder, ny frisyr. Ny frisyr är på g iallafall, bara en tid som ska bokas hos världens bästa frisör sen jäklar!
Wohoo, livet är på topp iallafall! :-)
Vill bara sända ut ett gäng kramar till er fina människor där ute, ni får ta mig och det jag skriver/säger med en nypa salt, jag är oftast inte så arg som jag låter. Det låter sju resor värre än vad det är. Kram på er! <3
Vet egentligen inte vad ska skriva men känner ändå att jag måste skriva någonting, finns risk för att låta tjatig om vissa grejer men what the heck, det är ju min blogg, mina tankar och känslor trotsallt.
Vad jäkla deppig man kan bli ibland alltså, och tankar som snurrar som jag vet inte vad. Och ibland undrar jag hur man ska göra för att bli accepterad av andra. Jag har för svårt för att spela teater som många andra, som vill verka så jävla snälla och trevliga tills man vänt ryggen till för då snackas det skit istället. Man ska flina, nicka och hålla med och absolut inte säga ifrån eller tycka annorlunda DÅ kan man kaaaanske eventuellt bli accepterad och om man har tur, inte bli kallad elak bitch.
Det komiska är att jag säger mycket av dem saker som andra inte vågar, folk klarar inte av att bli konfronterade eller att diskutera problemen med den person dem har problem med, istället flinar dem och "hehe" och sen skyndar sig till första bästa och snackar sin skit. Jaja. Det är en stor anledning till varför jag vill flytta härifrån och börja om på nytt, pallar inte byhålementaliteten!
Och idag så kände jag hur jävla tråkigt det var att bara sitta här, hur kul är det på en skala att bara gå ut på en promenad själv i Vansbro, gå på samma jävla vända jämt för det finns inget annat.
Sandra Lilja, jag fick en sån varm känsla i magen när jag såg bilderna du lade ut när ni satt och fikade och fiskade vid vattnet i stan. Så mysigt!
Så vill jag ha det, bara kunna gå en vända på stan och kolla, sitta vid vattnet på ett litet utecafe och bara mysa. Lite skillnad här liksom. Vansbro kommun passar jätte många människor men det passar inte mig, inte att BO i, åker dock jättegärna hit och hälsar på. :-)
Och en sak till, den människan som jag verkligen berättar ALLT jag känner för är Tobbe, han är en klippa och han vet man aldrig säger någonting till någon om det man berättar. Min bästisgulle! <3
Nej... Nog tjötat. Tack för mig!
För vissa ärthjärnor är trångsynta och vägrar inse vad jag MENAR!
Kamphundssnacket, ÄN EN GÅNG. Och ÅTERIGEN, världens finaste hundar! Älskar dem och deras fina personligheter och deras vackra utseende. Hundar blir definitivt vad man gör dem till, det är helt och hållet upp till ägaren att forma sin hund, jag VET för till skillnad från många andra som vill få det att verka som att de vet allt om hunden för att dem läst eller ägt någon blandras så har jag växt upp med BULLTERRIER. Vi har haft uppfödning av dem! Och utöver bullterrierna så har vi haft amstaff, pitbull, basset, stövare, cane corso, OSV(!) SÅ, om den enda faktan folk har att komma med är av det dem läst eller hört osv och inte egentligen haft en egen erfarenhet av så tycker jag verkligen att man bör tänka en extra gång och knipa igen pajhålet!
Blir så förbannad när jag blir svartmålad för saker jag VET! Det handlar inte om mina åsikter det handlar om mina erfarenheter. Jag tycker inte illa om någon hund eller hundras alls, inte för fem öre. Men jag vet vad dem går för, dem såkallade kamphundarna.
Och återigen, alla "vanliga" (som inte hör till kamphundskategorin) hundar kan vara aggressiva och slåss men det gör dem inte till en kamphund för det, dem har inte varken psyket eller fysiken som "krävs" för att vara en KAMPHUND.
Det GÅR INTE att jämföra. Jag äldkar alla hundar och djur men tack o lov så förstår jag att dem inte är av samma kaliber allihop.
Så än en gång, jag snackar inte skit om amstaff/pitbull/bullterrier OSV, men jag vet vad dem går för!!! Och jag blir så jävla irriterad på blåögda människor som fan knappt aldrig ägt en hund överhuvudtaget och ska komma och argumentera "ägareochsnällhundgrejen".
Tack för mig ÄN EN GÅNG.
Jag vill härmed berätta den glada nyheten att lillnisse har börjat stappla runt här hemma, han har ju gått något steg (typ två) emellan oss om vi suttit på golvet förut, men nu går han liksom runt av sig själv! :-) Det är så roligt och jag är så glad! :-)
I måndags när jag hade varit och handlat (utan Love för engångsskull) så var han hemma med Tobbe sålänge, och när jag kom hem kom han gåendes emot mig! Tror ni jag tappade hakan?! Underrrrrbart! :-)
Samtidigt är jag glad att det har tagit den tid det tagit, bättre att vara lite medveten och stadig än att vingla iväg och halvt slå ihjäl sig för att dem har nada balans!
Det var det jag hade att komma mef just nu! :-)
Alltså vad fort det går! Love utvecklas så mycket hela tiden och gör saker man trodde var så långt borta.
Gå vill han dock inge gärna göra, men varför stressa liksom! :-P Men såna småsaker, slängpussar, vanliga pussar, "snackar", härmar saker man gör som man inte tror att han tänker på, men som han tydligen gör då, och så killas han, hahaha! Killikillikill säger han. Och så är han skitduktig på att äta med gaffel, när han vill iallafall! ;-)
Det ända jag skulle kunna känna som börjar bli jobbigt är att han tuttar på nätterna, en period gick det ganska bra men nu är det extremt intensivt igen, bara han vaknar till lite så ska han ha tutten direkt och det funkar INTE med nappen. Så lite smått frustrerande börjar just detta bli, framförallt när jag måste gå upp med honom på morgonen också, så utvilad kan jag inte säga att jag är, fast jag börjar ju bli ganska van nu ändå. Jaja, detta går väl över det med men jag vet inte hur jag ska vänja honom av med det. Men hursomhelst så ångrar jag inte att jag ammar, det är det bästa jag har gjort. :-)
Jag är väldigt noga med vad jag vill ha för tatuering, jag gör inte första bästa, hos första bästa tatueraren. Man ska trots allt ha den hela sitt liv och vara stolt över den. Jag älskar fortfarande min "new school-svala" som Diego gjorde (känd som "Big brother-tatueraren"). ;-) Och funderar även på att göra min andra tattoo hos honom med, om jag inte hittar någon annan som passar för nästa tatuering.
Jag vill och jag Ska göra en fullsleeve i framtiden, men tills jag kommit på hur den ska se ut så har jag bara för någon dag sedan kommit på vad min nästa tatuering ska bli. Nu saknas det bara pengar och vilken tatuerare som passar för "uppdraget". :-D It's gonna be awesome! :-)
