Nya känslor inför jul

Visst är väl jul mysigt, men på senare år har känslorna för julen avtagit, det är väl inte så märkvärdigt har mina tankar varit. Men nu, nu när jag själv fått barn så har jag fått nya krafter och nya känslor för julen, jag vill att min lilla skruttunge ska få mysiga, roliga och minnesvärda jular.
En riktigt tradionell jul, med god mat, julstrumpa, gemenskap, kalle anka, julgran och paket. Så i år ska jag minsann anstränga mig till det yttersta, även om han nu är så liten så att han inte kommer att minnas det så ska han få uppleva en mysig jul iallafall. :-)

Julafton -11 med Love i magen. :-)

Jag kan inte låta bli att tänka några år framåt när man har fler barn. När de vaknar på morgonen och det första de ser är julstrumpan som hänger på sängengaveln med ett litet paket och lite godis inuti och komma ner med pyjamas och morgonrock och värmas av alla ljus, julgranen som står och glittrar i hörnet, julmusiken som låter svagt och lätt, äta frukost framför sista avsnittet av julkalendern och omsvepas av all värme, kärlek och trygghet. Så nu framöver kommer jag att längta till varje jul, lite extra mycket!

Hur ska ni fira eran jul?

Om rökning ... Igen.

Om man bortser från att man skadar sitt barn när man röker under graviditet så tänker jag lite långsiktigt, det är mindre risk för barnet/barnen att inte börja röka om inte föräldrarna gör det. Växer man upp med rökande föräldrar så tycker jag inte att det är konstigt egentligen att barnen börjar röka.

Mamma rökte under hela våran uppväxt, vilket betydde att ciggaretter alltid fanns tillgängligt, det var ju himla lätt att knycka några ciggaretter och sedan gå och tjuvröka i skogen och när man är rökare själv känner man ju inte direkt av ifall någon annan rökt för att man själv är så inrökt, så mamma märkte väl inte av att vi tjuvrökte pågrund av lukten, utan för andra saker. Hon har alltid varit bra på att se ifall vi ljugit eller gjort något vi inte fått göra.

Och mamma har alltid sagt, "Ni får INTE röka, det är farligt!" vilket inte heller har hjälpt speciellt mycket eftersom hon rökt själv vilket gett dubbla budskap. Jag förstår ju henne att hon inte ville att vi skulle röka, som förälder är väl det en självklarhet att man inte vill att ens barn ska röka men man har aldrig tagit det så allvarligt eftersom hon som sagt rökt själv. Varför får hon om inte vi?

Ju äldre man blev ju mer rökte man och ju mer växte ett beroende fram och det blev ju något socialt att röka. Så från att jag var ca, 12-13 år rökte jag, varje dag, ibland 1 om dagen om man inte fick tag på mer eller fler. Sen blev ju allt så mycket lättare när jag flyttade till en egen lägenhet i Falun för då kunde jag röka hur mycket jag ville utan att ha argsinta föräldrar på mig. Och sjuk var jag, nästan jämt jämt och det pep när jag andades och inte trodde jag att det berodde på att jag rökte heller. Men nu vet jag ju att det var precis det som orsakade det.

För ca 3 år sedan så sa mamma, som hon alltid sagt "Du får inte röka, Idah!" och jag svarade, "Men du röker ju? Jag tänker inte sluta om inte du slutar!" Och då, kastade mamma sina sista ciggaretter och har inte rökt sedan dess. För min skull, för att hon visste att om hon inte slutade skulle jag absolut inte göra det. Det gjorde jag visserligen inte heller, jag rökte och rökte och hade väl egentligen inga planer på att sluta. Men förra året blev jag gravid och då slutade jag, jag ville inte förgifta mitt barn så som jag förgiftat mig själv genom åren.

Och genom att varken jag eller Tobbe inte röker så minskar vi risken betydligt för att inte Love ska börja röka när han blir äldre, jag säger inte att han aldrig kommer att testa osv MEN hemifrån kommer han iallafall inte få rökningen ifrån. Och jag ska göra allt i min makt för att han aldrig ska börja, erbjuda honom andra roliga saker istället.

Så vill jag tillägga att jag har världens bästa och finaste mamma, som vill oss barn allt gott i världen. Jag älskar dig världens bästa mamma! <3

Rökning orsakar cancer, det skadar dig själv och din omgivning, det är dyrt och det luktar illa!
Och sedan jag blev gravid, så har jag velat bespara mitt barn den skiten! Som inte för något som gott med sig.

Love / Idah

Förkylningsfan

Hela förra veckan var Tobbe förkyld med ont i halsen och snorig, jag fick också ont i halsen ett tag och blev snorig men för någon dag sedan började det gå över för oss båda två, skönt tänkte jag tills jag vaknade typ vid typ 4 imorse och hade skit ont i halsen och kände mig helt svullen i hela halsen och ansiktet, första tanken ... FUCK!

Nu känns det dock lite bättre, lite öm i halsen, snorig utav bara fan och lite ont i kroppen men jag hoppas att det vänder och ger sig nu, pallar inte! Orken dör liksom ut och samtidigt som jag vill göra 1000 grejer så känner jag för att gräva ner mig. Pyret har varit lite snorig bara men annars har han varit ganska pigg ändå, peppar peppar ta i träskalle.

Hade tänkt att ta mig till skolan och göra ett religionsprov nu i veckan också, det verkar dock lite omöjligt. Var typ 4 veckor sedan jag fick denna uppgift och jag har fortfarande inte fått det gjort. Läst lite då och då men innan jag har hunnit läsa nästa gång så hinner jag typ glömma bort vad jag läst.. Ahhh, drygt! Ska skriva ner lite stödord och försöka läsa över det en snabbis innan jag ska göra provet, det gör det ju inte lättare när man inte vet hur provet ser ut så man inte vet vad man behöver lägga mer på minnet, men men! Nu jävlar ska jag ta tag i detta, jag vill bara få det klart någon gång!

Nu fick ni en uppdatering iallafall, lite trist läsning om typ ingenting men jag kan ju inte säga att fantasin flödar speciellt just nu.. Nästa gång har jag förhoppningsvis något intressantare att skriva om, som väcker känslor på ett eller annat sätt! ;-) mehehe

Framsteg

Just nu är Love 8 månader och 18 dagar.

Han kan;

* Vinka
* Klappa händerna
* Säga mamaa
* Peka på lampan/Kolla på lampan
* Nääästan krypa, det är nära nu! :-)

+ Fyra tänder, två uppe och två nere

En perfekt mamma

Kommer jag antagligen inte att bli och det är bara att acceptera, men jag gör mitt bästa iallafall.
Jag gör vad jag kan för mitt barn, han är mitt allt! Jag skulle inte tveka en sekund om jag skulle få lov att gå genom eld för hans skull, mitt lilla hjärta.

Vissa dagar är sämre dagar, jag kan vara lite grinig och har sämre tålamod med honom och snacka om att samvetet lider efteråt, om jag höjt rösten t.ex. Vill sätta mig och grina, för att jag vet att han KAN INTE RÅ FÖR att han är han, att han har blivit född och att han är liten och har det besvärligt själv ibland, men finns det verkligen dem som aldrig tycker att det är jobbigt att ha barn? Det tror jag helt ärligt inte på, för det är JOBBIGT ibland. Jag tycker inte att man är en sämre mamma om man kan erkänna det, jag tror däremot att man kan må bättre efteråt om man någon gång får berätta att - "USCH vad jag tycker att det eller han/hon är jobbig just nu."

Jag tar hand om Love i stort sett hela dagarna och ibland kan jag ju som sagt bli trött, grinig och ha jävligt dåligt tålamod och då kan det räcka med att Tobbe är med Love på övervåningen i 10-15 min så känner jag mig som en ny människa. Bara den lilla stunden och att sen få se min lilla skatt så blir jag överlycklig, men man kan behöva någon minuts avlastning ibland för att orka med.

Och ibland kan jag få dåligt samvete om vi inte gjort något speciellt någon dag, om han fått underhålla sig genom att endast springa runt i sin gåstol någon dag och vi inte vart utanför dörren ens. Så jag försöker iallafall att gå på musiklekis på onsdagar för att stimulera den lilla hjärnan lite och ibland går vi till kyrkis. Nu menar inte jag att man måste göra något Varje dag, men han blir så mycket gladare när han bara fått varit ut en vända och sett något annat än bara insidan på huset och han kan sova lite skönare på natten när han fått stimulerats lite.

Men det finns inget som gör mig så lycklig som mitt barn, hans goa lilla kinder och hans söta leende när man ser de där små söta tisarna som sticker fram. Världens bästa och finaste unge, som jag älskar över allt annat.

20 år avklarade

I söndags fyllde jag 20 år, no longer a teenager! :-) Känns väl som vanligt, inget speciellt, men man kan väl tycka att det är nu det vuxna livet börjar på riktigt.
Det senaste året har det hunnit hända ganska mycket, vi fick en liten son, jag och Tobbe har varit tillsammans i 3 år, Love skall få en kusin osv. Härliga tider! :-)

Något som dock känns rätt sjukt är att jag inte bott hemma hos mamma och pappa sen jag var 15, det finns ju dem som inte flyttat hemifrån än (Och det gör väl inget). Men det känns som att på det viset har man fått varit "vuxen" längre, man har tagit hand som sig själv medans andra fortfarande får maten serverad av mamma. :-) Jag kan ju ha saknat att bli omhändertagen av mamma lite men det är rätt skönt att ha varit självständig, ingen att bråka med/på för saker man vill/inte vill.

Nu är jag ju själv mamma och har en egen liten goding att ta hand om, någon som är beroende av mig precis som jag var av min mamma så länge. Jag kan inte ens föreställa mig att Love någonsin ska flytta ifrån mig och bygga sitt eget liv, SICK! Som när mamma sitter och berättar så tydliga minnen från när jag var så liten, vad tiden går sjukligt fort egentligen. Man ska verkligen ta vara på den!

Tack för alla gratulationer! :-)

Rökning under graviditet

Jag har säkert skrivit om detta förr, men efter att jag läst vad ett X antal IDIOTER lagt sig i och skrivit i någon sorts "Gilla om du tycker det är äckligt med rökning -fbgrupp" typ, om att det t.ex ska vara okej att röka under graviditet för att det inte är så skadligt, osv ... Alltsåååå, va?! Jag vill spy! Jag vill gräva mig in i deras hjärnor och ta reda på hur FAN de tänker?!

Usch, det upprör mig verkligen att människor tar så lätt på en faktiskt allvarlig sak!


Nä men då kan man ju ursäkta sig med att t.ex "DU KAN VÄL BRY DIG OM ANDRA STACKARS BARN SOM VEEEERKLIGEN FAR ILLA!" - "SKIT I ANDRA OCH SKÖÖÖÖT DIG SJÄLV" - "DEM DÄR FORSKNINGSRESULTATEN STÄÄÄÄMMER INTEEE!" - "SLUUUUUTA KLANKA NER PÅ MAMMOR SOM RÖÖÖÖKER!" "MEN AVGASEEEEEERNA DÅÅÅÅÅ?!" Alltså SKÄRP TILL ER OCH RYCK UPP ER FÖR I HELVETE!

Det kryper i kroppen på mig, jag blir verkligen SÅ arg. Det är fruktansvärt oansvarigt och egoistiskt och jag tänker inte heller sitta och TA SKIT för något jag faktiskt har rätt i. Barnen tar skada på så så så många vis och det finns ju till och med forskningsresultat! Menar dem att det är lögn? Varför tror dem att man måste vara 18 år för att kunna köpa ciggaretter och varför tror dem att det står med stora jävla bokstäver på paketen "RÖKNING DÖDAR" - "RÖKNING SKADAR ALLVARLIGT DIG SJÄLV OCH ANDRA I DIN OMGIVNING" ?! För skojs skull kanske? HEHE, vad roligt! Idioti!

Och skulle jag ens sitta där och yttra mig om jag inte brydde mig om barnen? Jag skulle inte sitta där och försöka övertala någon om alla risker om jag inte brydde mig. Bebisarna/fostren har ju ingen talan så då måste någon annan föra deras talan! Tänk att de pyttepyttesmå organen ska få utstå alla dessa tusentals gifterna och handskas med, att få lov att handskas med abstinens det första man gör i sitt liv pågrund av att mamman sätter sina behov framför sin bebis. Är det verkligen rätt?

Jag tycker att det är konstigt att det inte blivit olagligt och staffbart att röka under graviditet och runt människor framförallt BARN. Jag hoppas att det blir det, inget barn ska behöva utstå något de själva inte valt. Blir så ledsen när jag tänker på hur dem mår när de föds och har alla dessa skador. Stackars stackars bebisar.


Det är så många som kommer med ursäkter som - "Min kompis/syster/farmor/mamma rökte under sina graviditeter och det är inget fel på dem!" Men är det verkligen värt att ta den risken? Att ens barn kanske får hjärtfel eller svår astma/allergi? Och hur vet dem att de inte tagit skada av det? Det kan komma senare i livet och det behöver inte heller visa sig så tydligt att de ramlar ihop och dör, eller får 3 ögon eller 14 fingrar när de föds! Eller måste det vara något så konkret för att människor ska
F A T T A ?

Och hur man än försöker förklara för dessa människor vad det finns för risker så fortsätter dem att försvara sin eller någon annans rökning.. Istället för att medge att DET ÄR SKADLIGT och FÖRSÖKA GÖRA NÅGOT ÅT DET och SVÄLJA STOLTHETEN så fortsätter huggandet, och försöket till att hävda sin rätt! "Man har rätt att göra som man vill och jag röker hur jävla mycket jag vill och BLA BLA BLA." Jamen VERKLIGEN, rök ihjäl DIG förfan men skona ditt barn, varför ens SKAFFA BARN om nu det viktigaste är att man ska få suga i sig det där paketet med GIFT varje dag?!

Har inte så mycket mer att säga än att jag tappar fan hoppet om mänskligheten, om empati och sympati och om "MAMMOR". HEJDÅ

8 månader

I måndags blev min lilla pluppgubbe 8 månader, herregud vad tiden går fort! Att det bara är 4 månader kvar tills han är 1 helt år är helt ofattbart för mig. Han är så himla duktig på allting tycker jag, man blir så stolt över precis allt han gör. :-)

Idag ska vi på BVC och då ska han kunna slå ihop två grejer och det gör han klockrent, det är ju bara det att dem ska kunna det när man är där på BVC också, men huvudsaken är väl att vi vet att han kan iallafall! ;-) Man blir ju lätt distraherad av Lisbeth. Hehe ;-)

Love älskar att duscha & bada! :-)

Annars då? Jo jag måste ju säga att jag blir lite full i skratt av dem mammorna som är alldeles förstörda för att barnet varit vaken flera ggr på en natt, välkommen till klubben säger jag bara. Under 8 månaders tid så har jag vaknat ca. 10ggr mer eller mindre varje natt, så ni som får sova en hel natt för det mesta ska nog gotta er i det! ;-)
Love tuttar fortfarande på nätterna och jag halvt reser mig i sängen för att flytta honom sida till sida, han sover alltså fortfarande i våran säng.
Men eftersom han har blivit så pass stor nu så ska jag försöka att inte tutta honom på nätterna eftersom han inte behöver det, ska börja träna på det inatt så får vi se hur det går!


Mitt huvud skriker verkligen efter en ordentlig natts sömn och jag har känt de senaste veckorna att jag varit lite låg och då kan det mycket väl stämma att det beror på att jag aldrig aldrig får sova en hel natt. Så det är egentligen INTE sent att gå upp 08.30 på morgonen om man inte fått sova en hel natt, hade jag fått sovit en hel natt hade jag väl kunnat gå upp 07.00 pigg och kry men nu tar man vara på varje liten gnutta sömn kan jag tala om.

Gosfisen på 8-månadersdagen, tröttis! :-)

2 tänder i underkäken har han fått och den 3e är påväg i överkäken, gulligull! Dock inte så skönt att bli biten av. ;-) Och krypandet är på god väg, snart står det inte på förens han far runt här hemma. :-)


Jag och mamis när jag kan ha varit ungefär 7-8 månder tror jag? :-)

Nu har jag uppdaterat för er lite, vi höres!! :-) På med kaffebryggarn innan ögonen klappar ihop! zzZZzZzZzzzz