torsdag 25 oktober 2012

Om rökning ... Igen.

Om man bortser från att man skadar sitt barn när man röker under graviditet så tänker jag lite långsiktigt, det är mindre risk för barnet/barnen att inte börja röka om inte föräldrarna gör det. Växer man upp med rökande föräldrar så tycker jag inte att det är konstigt egentligen att barnen börjar röka.

Mamma rökte under hela våran uppväxt, vilket betydde att ciggaretter alltid fanns tillgängligt, det var ju himla lätt att knycka några ciggaretter och sedan gå och tjuvröka i skogen och när man är rökare själv känner man ju inte direkt av ifall någon annan rökt för att man själv är så inrökt, så mamma märkte väl inte av att vi tjuvrökte pågrund av lukten, utan för andra saker. Hon har alltid varit bra på att se ifall vi ljugit eller gjort något vi inte fått göra.

Och mamma har alltid sagt, "Ni får INTE röka, det är farligt!" vilket inte heller har hjälpt speciellt mycket eftersom hon rökt själv vilket gett dubbla budskap. Jag förstår ju henne att hon inte ville att vi skulle röka, som förälder är väl det en självklarhet att man inte vill att ens barn ska röka men man har aldrig tagit det så allvarligt eftersom hon som sagt rökt själv. Varför får hon om inte vi?

Ju äldre man blev ju mer rökte man och ju mer växte ett beroende fram och det blev ju något socialt att röka. Så från att jag var ca, 12-13 år rökte jag, varje dag, ibland 1 om dagen om man inte fick tag på mer eller fler. Sen blev ju allt så mycket lättare när jag flyttade till en egen lägenhet i Falun för då kunde jag röka hur mycket jag ville utan att ha argsinta föräldrar på mig. Och sjuk var jag, nästan jämt jämt och det pep när jag andades och inte trodde jag att det berodde på att jag rökte heller. Men nu vet jag ju att det var precis det som orsakade det.



För ca 3 år sedan så sa mamma, som hon alltid sagt "Du får inte röka, Idah!" och jag svarade, "Men du röker ju? Jag tänker inte sluta om inte du slutar!" Och då, kastade mamma sina sista ciggaretter och har inte rökt sedan dess. För min skull, för att hon visste att om hon inte slutade skulle jag absolut inte göra det. Det gjorde jag visserligen inte heller, jag rökte och rökte och hade väl egentligen inga planer på att sluta. Men förra året blev jag gravid och då slutade jag, jag ville inte förgifta mitt barn så som jag förgiftat mig själv genom åren.

Och genom att varken jag eller Tobbe inte röker så minskar vi risken betydligt för att inte Love ska börja röka när han blir äldre, jag säger inte att han aldrig kommer att testa osv MEN hemifrån kommer han iallafall inte få rökningen ifrån. Och jag ska göra allt i min makt för att han aldrig ska börja, erbjuda honom andra roliga saker istället.

Så vill jag tillägga att jag har världens bästa och finaste mamma, som vill oss barn allt gott i världen. Jag älskar dig världens bästa mamma! <3

Rökning orsakar cancer, det skadar dig själv och din omgivning, det är dyrt och det luktar illa!
Och sedan jag blev gravid, så har jag velat bespara mitt barn den skiten! Som inte för något som gott med sig.

Love / Idah

2 kommentarer:

  1. Helt rätt! Och ja, det luktar SVINäckligt. Inte bara från kläder, utan även andedräkten...

    Min mamma insåg att hon fick lov att muta mig med något för att jag skulle sluta. Hon mutade med pengar OCH gratis snus. Väldigt dumt!

    Dock skadar jag ingen annan med mitt snusande, så länge jag inte har ett liv i magen förstås.

    Fortsätt blogga, du skriver på ett intressant sätt och har ofta bra argument om saker och ting.

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Det där med att föräldrar får och därför borde barnet få är alldeles skevt. Det finns mycket som vuxna får som inte barn får. Sedan när barnen blir vuxna får de välja själva.

    SvaraRadera