Älskade

<3

14 dagar kvar till BF!

Äntligen äntligen "bara" 14 dagar kvar till BF. Sen får vi väl se hur länge han stannar, försöker dock inte lyssna på dem som säger att han kommer efter det beräknade datumet, jag måste hålla humöret uppe och det är inte lätt när man vet att man kanske kommer att få gå en vecka över. För som sagt är det jävligt jobbigt redan nu, så jag hoppas hoppas att ni kommer att ha fel! Pessimister :-P

Förhoppningsvis kommer han någon dag innan eller på det datum det är beräknat. Det är ju trots allt ett datum som betyder något för mig också, den 12e feb 2012 är det 6 år sedan min svåger Conny gick bort och han betydde mycket för mig. Så får vi våran bebis då kan man ju se tillbaka på det datumet på ett positivt sätt & som en heder åt min älskade svåger. Så den dagen betyder mer för mig än alla hjärtansdag som så många vill hoppas på. :-P Vilken dag han än kommer så kommer det datumet att betyda allt för oss i hela våra liv. :-) Dagen då våran första lilla bäs kommer till världen.

Åh fy vad jag längtar när jag pratar om det! Och allt man föreställt sig kommer inte alls att vara så som man föreställt sig för när han väl är här kommer allt kännas helt overkligt. Våran mys! :-)

Nä nu ska jag lägga en hand på magen och njuta av lite buffningar! :-) BYE

Fossingar

Ligger här i soffan och njuter av att känna små fossingar som åker omkring i magen, helt otroligt när man kan känna dem så tydligt. Vårat lilla underbara liv, som vi skapat! Det är så sjukt spännande att veta att snart får vi se hur våran lilla kille ser ut. Är han mest lik Tobbe eller är han mest lik mig? Eller är han lika lik båda? Hur mycket väger han? Hur lång är han? Vad har han för färg på håret när han föds? Ojoj, tusentals tankar som går runt runt och inget av det har man svar på.

Jobbigt är det nu men så fort jag känner att han rör sig så glömmer man bort allt jobbigt och kan inte annat än att le och njuta. :-) Ja otåliga är vi verkligen så varje dag tjatar vi lite på honom att han ska komma ut men som ni märkt vill han inte lyssna. ;-) Men hur det än är så är det inte långt kvar, han får ju inte ligga hur länge som helst som tur är! :-)

Nu ska jag borsta tänderna och tvätta mig sen ska jag ta min lilla bebismage och krypa till kojs. <3

Tufft

Jag bryter ihop allt oftare nu på slutet, sjukt jobbigt! Jag klarar ingenting och allt krånglar och allt blir så psykiskt drygt och då brister det bara. Och jag hade aldrig fixat det om jag inte hade haft min älskade Tobi som är ett enormt stöd, han tröstar, stöttar och peppar mig jämt när jag behöver det. Han berättar hur fin jag är och hur mycket han älskar mig och det kan jag lova är otroligt skönt när man känner sig som den mest fula, feta och äckliga människan so

m finns. Han är verkligen min hjälte, han är långt ifrån hur andra karlar är och att just jag fick honom är ju bara en dröm! <3 Skämmer bort mig gör han också jämt, jämt jämt vill han ge mig saker och frågar om det är något jag skulle vilja ha. Ja, hursomhelst så är han den bästa man kan tänka sig och bara min. Får hoppas att alla har turen att hitta någon som Tobbe, men bara en Tobbe finns det och han har jag! <3 Hoppas våran lillkis kommer snart, sjukt jobbig längtan! Jag älskar er min fina lilla familj. :-)

Fega f*nskap

Jag kan inte låta bli att bli jävligt förbannad på Dig, du vet nog mycket väl vem du är och för mig är det fan pinsamt att veta att du aldrig skulle våga öppna käften till mig irl ens. Tyck inte saker om du inte är beredd att stå för det. Jävla pack.

Ibland brister det fan för mig och jag tänker inte sitta och hålla käft medans du tror att du vet bättre när du egentligen inte vet ett jävla skit. TACK

Ett litet svar till anonym

Kommentar från Anonym; Genus handlar ju dock inte om kläderna, det är en ytterst liten del :) Det handlar om hur barnen blir bemötta. Jag rekommenderar dig att läsa Lady Dahmers blogg så att du förstår lite mer vad genus är

Svar; Jag sa även att jag inte är särskilt insatt i genus, och även om kläderna är en ytterst liten del av genus så är det ju uppenbarligen en del av det, annars skulle man väl inte lägga ner sådan tid på hur man klär ungarna. Jag läser Lady dahmers blogg varje dag, mycket av det hon skriver är bra och mycket är skit, jag får inte alltid ett fast grepp om vad det är hon vill komma fram till.

Anledningen till att jag INTE skulle sätta på min son klänningar och tunikor i rosa med tex. Hello kitty när han inte kan välja själv är för att då är det JAG som utsätter honom för hur folk bedömer honom. Även om genusmedvetna kvinnor vill att det ska vara jämnställt osv så tänker ju tyvärr inte alla andra människor så, folk har fortfarande fördomar och då tänker inte jag vara den som utsätter min son för dom fördomarna, det är som sagt skillnad när han kan välja själv, testa lite olika, då vill han ju iallafall och då stöttar jag det.

Sen om "ni", för jag antar att du är en "genusmänniska"? Väljer att utsätta dina barn för det så är det upp till dig, men jag kommer inte att göra det. Skulle ju vara roligt om du kunde kommentera ditt namn så man kan svara på ett personligare vis, förstår inte av vilken anledning man kommenterar anonymt om man så gärna vill vara med och tycka.

Snutten

En liten update från telefon såhär på kvällningen. :-) Den här dagen har varit både upp och ner kan jag ju börja med att tala om, lite tårar och ångest för att orken inte finns, varken kroppsligt eller mentalt

. Blir less på saker, som denna väntan tex, för att kroppen börjar säga ifrån mer eller mindre. Ork, vad är det? Och lika känslan av att man kommer känna sig skyldig till folk när man får barn, hälsa på och bjuda hem fast man egentligen inte orkar. Det får mig att bli lite rädd, trött och stressad. Folk tycker att de har såna rättigheter, fast det egentligen är vi som har rättigheter. Ja, det är iaf sånt jag gruvat mig för, att folk ska tränga sig på för tidigt fast vi egentligen inte vill och orkar. Hoppas folk kommer förstå att man kanske vill vara ensamma i åtminstone två-tre dagar, jag och Tobi med våran bebis. <3 Hursom så blev dagen bättre, min fina mamma kom och fick mig på bättre humör & sen Tobi sen som diskade och gjorde våfflor! Superduper underbara människor jag har! Mamma var även så go att hon tog hem bebiskläder och tvättade, jag tycker att det luktar apa ur våran tvättmaskin ibland och det vill jag inte att bebiskläderna ska göra! :-P Och nu på kvällningen kom fina Maja och hälsade på i någon timme, jättetrevligt som vanligt. :-)) Och efter det har jag och baby myst framför tvn med grönsaker och dipp. Mums! Fint liv iaf! :-) Tobi, jag älskar dig mest av allt! Vi kommer att få världens finaste bebis! <3<3<3<3

En liten retsam känsla som jag bara måste få skriva om

Folk snackar för jävla mycket, till mig.. Om man inte står för det man säger så kan man bita ihop och svälja skiten (som man av någon anledning?) man egentligen inte tycker. Varför säger man saker man egentligen inte tycker? Rinner det bara ur truten för att man tror att, då är man folk till lags? Ska man vara mig till lags så är man sig själv och sitter inte och nickar och håller med när man egentligen Inte tycker som mig. Alla tycker inte lika och alla tycker inte som mig och det accepterarar jag men jag accepterar Inte lögner, då ska man inte ha något med mig att göra helt enkelt.

Vad skönt, nu har jag sagt det.. Ingen behöver ta åt sig, men det är ett ganska viktigt budskap för mig att få fram för jag vill inte ha massa rävar runt om mig som kanske nickar och håller med om någon pratar skit om mig som dom gör med andra.

"Fortis et liber"

Vad klär man dem i?

Det är mycket genussnack och sånt nuförtiden, jag är inte direkt insatt i det förutom att jag förstått att de människorna inte vill sätta sina barn i "könsfack" typ, vilket jag inte kan undvika att tycka att de ändå gör på ett vis, genom att klämma på sina söner t.ex klänningar och tunikor. Ja, upp till dom vad dom gör med sina barn.

Jag vet iallafall att jag INTE kommer att klä min son i tunikor & klänningar med hello kitty och ponnys eller vad det nu är och jag kommer inte att klä min dotter i tröjor med bilar eller traktorer på, däremot när de kan välja SJÄLVA säger jag ingenting om de skulle vilja sätta på sig något sånt, de måste ju få testa men sålänge de inte kan välja själva skulle jag inte göra det, jag tycker inte att det är schyst gjort.

Sen säger jag inte att jag inte kommer att köpa någon rosa tröja eller något rosa till min pojke för det tycker jag är snyggt men jag tänker inte överdriva för att bevisa något för människor, jag tänker inte använda mina barn som ett vapen för vad jag tycker. Jag kommer att uppfostra dem så bra jag kan, lära dem om respekt för andra osv. Pojkar kan bli bra även om man klär dem i killkläder. Samma sak med flickor. Jag blev uppfostrad som en flicka och har aldrig haft något problem med att säga ifrån eller ha en egen åsikt så för mig är det bullshit.

Min son kommer att växa upp och bli en bra pojke/kille/man för hur vi kommer att uppfostra honom, inte för hur vi klär honom.

Stabilitet

Jag är så glad för att mitt och Tobbes förhållande alltid känts så himla bra, att vi inte varit det här paret som bråkat varje dag eller att vi gjort slut var och varannan dag. Man ser ändå hur vanligt det är med ostabila förhållanden, ena veckan är de jättekära och älskar varandra mest av allt och andra veckan så är det slut och så håller de på. Så jag är den lyckligaste människan i världen som har ett sånt stabilt och kärleksfullt förhållande.

Och det gör mig lugn och glad att inte min kärlek för Tobbe avtagit, jag har inte tröttnat på honom för fem öre, tvärtom så växer den kärleken varje varje dag och jag skulle inte kunna föreställa mig ett liv utan honom. Jag hoppas att han känner detsamma för mig men det är jag ganska övertygad om att han gör annars så skulle han inte vilja ha det här barnet med mig, vårat lilla kärleksbarn ju! :)

Så denna bebis kommer att födas i ett lugnt och stabilt förhållande och kommer aldrig att behöva vara rädd för att någon av oss ska lämna honom, eller bråka och slåss som idioter. Tobbe kommer bli den mest omtänksamma, goa, mysiga, kärleksfulla bästa pappan någonsin, han är så engagerad och brydd om vad som händer och han längtar så otroligt tills vi får ha våran lilla trollunge här hos oss. Tobbes min när han känner hur våran bebis sparkar är helt otrolig, jag håller på att skratta ihjäl mig varje gång för han blir lika överväldigad och chockad av de där små buffarna och knuffarna varje gång, ögonen blir stora och han gapar och säger, OJOJOJ, ÅÅH! Tokfis Tobi <3

Ja jag är iallafall inte rädd för att det inte ska bli bra, jag är övertygad om att våran framtid kommer bli toppen. Jag vet att han kommer hjälpa, stötta, ställa upp och passa upp på mig/oss, precis som han redan gör. Älskade underbara man! Jag är så j*kla glad Tobias att jag träffat dig, jag visste inte att det fanns normala män men sen träffade jag dig! Världens underbaraste är du och jag släpper aldrig taget om dig! <3

Åh så jag längtar tills vi blir en fullbordad liten familj, eller början på våran familj kanske jag ska säga eftersom vi kommer att vilja ha fler bebisar i framtiden! :) Sjuk längtan! Jag visste inte att man kunde längta såhär sjukt mycket efter något som man aldrig sett ens. Eller att man ens kan älska någon som man aldrig träffat, vilken lycka! <3 Vilket fint fint fint liv jag har, jag är sååååå himla lycklig.

Hej sockerberoende!

Det finns väl inget som är så gott som godis, glass och andra sötsaker? Snacka om att jag är socker beroende, var eviga dag måste jag ha något sött annars finns risken för att någon råkar illa ut! Nja, kanske inte så illa men inte är det långt ifrån! :P

Ätandet kan ju tyvärr ha något att göra med att jag gått upp 20kg MEN nu ska vi inte ha så bråttom med fördomarna, det väger faktiskt att vara just gravid också bara så ni vet, 10 kg läste jag att själva graviditeten vägde så jag har då alltså BARA gått upp 10kg i fläsk! Mumma! ;)

Men nu ska jag ge ett löfte och bryter jag det så får frivillig person ge mig en bitchslap, eller nej inte vem som helst, helst någon jag tycker om annars finns det risk för att personen får en bitchslap tillbaka i ren reflex. ehehe. Hursomhelst, löftet är att efter att vårat lilla rumpetroll är fött så ska vi här i familjen bli lite nyttiga, inget godis förutom på helgen! Är jag tarv så får jag tugga på en frukt, i värsta fall russin som det är SJUKT mycket socker i också, men det är iallafall fruktsocker. Och vi grava missbrukare måste ju ha en chans att trappa ner, you know. Men då blir det iallafall ett slut på det här ständiga stoppandet och tryckandet.

Annars då? Jo, man väntar och väntar och väntar och väntar.. Tiden går ju inte direkt fortare för att man räknar veckor, dagar, TIMMAR! Nästan så att håret ryker ibland för att man är så fruktansvärt otålig och bara vill att det ska vara den stora dagen någon gång.

Det är tungt, benen gör ont, bäckenet gör ont, halsbränna, ständigt kissnödig vilket inte är så trevligt på nätterna när man vaknar av att blåsan värker för att det känns som att den är sprängfylld och man får liksom rulla av sängen och vagga ned för trappen. MEN sen finns det ju fina stunder också, när man känner hur ens lilla bebis rullar runt, sparkar och kittlas. Det är ju helt otroligt hur man kan känna en liten fot så tydligt som man kan sen när man sätter dit handen för att känna så försvinner den men kommer ganska snabbt tillbaka igen, nyfiken liten bebis här! :)

Idag är det 26 dagar kvar till BF, hoppas dock att det inte är så långt tid kvar men vi får se när lillkillen bestämmer sig för att komma ut till oss. Så våran lilla familj får mysa ensamma tillsammans några dagar och sen kommer det väl rulla in släkt här kan jag tänka mig, men måtta får det vara. Det är ny människa och först och främst ska vi få lära känna honom lite. Lilla mysen! <3

Nej, nu ska jag klä på mig för att åka till affären och köpa glass ... OCH godis? Man vet aldrig. ;) Ha det sålänge! :)

V. 37

Ca. 3 veckor kvar. Längtar som en tok <3

Svar

Fråga från Anonym; Kan du inte berätta om när du upptäckte att du var gravid, känslor och tankar, hur du berättade för din nära och kära och sådär? En kort liten berättelse. Skulle vara kul!
Svar; Ja jag kan börja med att berätta att långt innan jag blev gravid så drömde jag ofta att jag var gravid, födde barn eller hade barn och det kändes helt sjukt men det måste väl varit det undermedvetna och den längtan efter ett barn antar jag.

Hursomhelst så gick jag en vecka och väntade på mensen och den var någon dag sen men jag tänkte att jag väntade tills helgen var över innan jag köpte gravtest. Eller jag hade köpt ett men ville ändå vänta ifall mensen skulle komma men sen kom måndagen och jag gick upp på morgonen och gjorde testet, väntade och gick sedan och kikade och det var positivt!! Jag fick en CHOCK, jag blev glad, blev rädd, blev överväldigad, jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera men när jag sansat mig lite skrev jag ett sms till Tobbe, "Grattis älskling!" Det tog ett tag innan jag fick svar för han hade tydligen inte fattat någonting, "Fyller jag år? .. Har jag namnsdag?" var ungefär det han tänkte innan det kopplade och han fick en rysning genom hela kroppen när han kom på vad det var som hade hänt. Han blev superglad!

Efter någon dag så berättade jag för mamma och hon blev lika glad hon och någon dag senare så berättade vi för Christina som också blev superglad! Sen ville vi vänta med att berätta det för massa folk, jag ville inte att alla skulle veta ifall något skulle hända då hade käftarna på byn gått på högvarv. Sen var Tobbe ute och partade lite och då slank det väl ur till lite väl många tydligen för det var några som inte var så förvånade när vi sen "kom ut" med det men men, allt har ju gått så bra så bra och det är en känsla som egentligen inte går att beskriva. Jag är världens lyckligaste människa, att få en underbar liten bebis med den bästa mannen jag någonsin skulle kunna tänka mig är verkligen en dröm som går i uppfyllelse! :-)

Fråga från Anonym; Självklart finns det otroligt många frågor angående en graviditet när man själv inte har barn och är livrädd. Men det som återkommer just nu är en fundering angående samlivet. Det är en privat fråga jag vet, du bestämmer själv om och vad du vill svara på..men självklart förändras juh kroppens yttre, men hur blir det med lusten? Har hans lust till dej förändrats? Ni kanske inte "håller på" som mest nu när det är så kort tid kvar..men när börjar sexlusten avta? Jag förstår att livet med en kommande bebis i magen måste förändras..men är det tvunget att bli heldött?.. / från en tjej som också tycker sex är ganska viktigt
Svar; Haha, ja det var ju en rolig fråga! Ärligt talat så är det ingen skillnad, Tobbe tycker inte att jag blivit ful eller äcklig om det är det du undrar, det är det som är så underbart med honom, att han fortfarande tycker att jag är attraktiv! :-) Sen är MIN syn PÅ MIG SJÄLV en annan sak, jag har ju svårt att känna mig snygg eller sexig när jag har en stor kagge och ser ut som en strandad val så det är nog det som är skillnaden, att jag har svårt att tycka om mitt utseende just nu. Man hör ju tyvärr många ggr om killar som inte vill ha sex med sina gravida flickvänner för att de tycker att de är äckligt osv vilket jag tycker är helt sjukt tråkigt. Det är ju när man är gravid som man verkligen behöver bekräftelsen för att slippa känna sig fet, ful och äcklig. Som sagt så är tack och lov inte Tobbe så, han är världens underbaraste. Så det där med sexlust under graviditet är väldigt individuellt. :-)

Fråga från J; 1. Vem är din bästa vän? :) 2. Du har alltid så snygg sminkning, skulle du inte kunna hjälpa oss som inte är lika duktiga och berätta lite hur du gör och vad du använder? :) 3. Är graviditeten som du väntade dig? Är det något som du trodde du visste men som visade sig vara helt annorlunda? Annars vill jag bara säga att jag tror att du kommer bli en otroligt bra mamma. Att våga stå för sina åsikter är en bra egenskap tycker jag, inte minst som mamma. <3
Svar; 1. Min bästa vän måste jag nog säga är Marie, eftersom hon är den som är tillgänglig och den jag känner att jag kan anförtro mig till om allt. Mathilda kommer alltid att vara min bästa vän och våra band bryts aldrig men henne är det svårare att träffa som man vill tyvärr. :(
2. Tack så hjärtligt för det, vad roligt att du tycker det! :-) Kan återkomma om sminket i ett "eget" inlägg. :-)
3. Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig faktiskt, men jag vet nu att det är något som absolut inte går att föreställa sig förens man är det, det är helt otroligt att bära ett liv i ens kropp! Sen trodde ju jag att sålänge jag smörjde mig med massa olja så skulle jag slippa bristningarna helt och det gjorde jag inte, röven och låren är randiga som på en zebra! Men som tur är har jag inte fått några på magen och hoppas på att jag slipper det! :-) MEN det är ändå värt att smörja sig med olja för annars hade jag nog haft trippelt med bristningar. :-) Tack så jättemycket, det värmer att folk tror på en och jag hoppas verkligen att jag kommer bli en bra mamma! Men jag ska verkligen göra mitt bästa för att bli det! :-)

Fråga från Stina; Vad har du för framtidsplaner? Vilket är ditt dröm jobb? Vart vill du bo i framtiden? Vill du skaffa fler tatueringar?
Svar; Oj, jag vet inte om jag hunnit fundera på det så ingående men jag vill verkligen jobba med något jag brinner för så det är nog mitt mål, att hitta något jag verkligen vill göra och satsa stenhårt på det, jag älskar smink & att sminka men samtidigt vet jag inte om det är något som "duger" som jobb. Vi får se! :-) I framtiden vill jag bo i en stad, jag vill iallafall inte bo kvar i den här hålan för det är inte värt det, man ska se sig runt och jag vill att mina barn ska få se något annat än den här lilla byhålan, de ska ha större chans att bli något de verkligen vill och de anser jag inte att de har så stora framgångar med här. Tatueringar svar JA, det är så mycket jag vill göra så jag vet inte vart jag ska börja, men sen vill inte bara göra något som jag sen kommer att ångra, jag vill ha något som verkligen känns WOW för mig! :-)

Fråga från Anonym; var barnet planerat? mer bilder vill vi ha :) lycka till!
Svar; Att kalla barnet planerat är att ta i, vi visste att det skulle kunna hända men trodde inte direkt att det skulle hända eftersom vi inte haft något preventinmedel på länge och det inte hade hänt något, men det var en välkommen nyhet iallafall!

V. 36

Nu jäklar står det inte på, 4 veckor kvar! :-) Snacka om att man är otålig, jag har pratat om att vara otålig förut men då visste jag nog inte vad jag snackade om för nu är jag VERKLIGEN OTÅLIG! Går hela dagarna och hoppas att det ska vara dags snart, men det är det ju för tiden går så pass fort ändå! :-P

Just nu har lillkisen hicka så det rycker i hela magen, stackars lilla bebis har hicka ganska ofta! :-P Mysigt att få känna dom där små fötterna åka runt varje dag, det sticker ut en liten häl på magen ibland, nästan så man kan greppa den tillochmed! :-P

Svaren på frågorna kommer nog ikväll, blev dock inte så mycket frågor som jag hade hoppats men bättre än inget! :-)

Känslor

Känner mig lite svajig till och ifrån, det är väl inget konstigt med det med alla hormoner, fast jag tror kanske inte att alla förstår det, hur man kan må när man är gravid. Ena stunden kan jag vara glad, andra stunden skulle jag vilja sätta mig ner och grina ögonen ur mig och tredje stunden så kan jag bli så förbannad att jag skulle kunna skalla någon, men jag biter oftast ihop för att jag är rädd att det skulle kunna såra någon om jag skulle kasta ur mig allt jag tyckte och tänkte i stundens hetta. Så jag bär dom där känslorna inuti och ibland brister det ändå, oftast då om jag är själv eller med personer som jag känner att jag kan visa de känslorna för.

Något som fortfarande är jobbigt för mig, som gör mig både utmattad och irriterad är när folk gång på gång måste berätta hur stor stor stoooor min mage blivit, snacka om fokus på mig? Varför är det ingen som lägger fokus på att det just är en bebis därinne? Kommenterar saker om självaste huvudpersonen -bebisen istället för att läcka kommentarer när jag kommer att spricka för att magen är så stor?

Jag kanske är den enda gravida kvinnan som känner att det är irriterande med alla kommentarer om magen men ärligt talat så skiter jag i det, jag har rätt att känna för det är min kropp och mitt liv. Jag tycker att det är sällan någon säger "Åh vilken fin bebismage", oftast låter det "Men GUD vad magen blivit stor!" - "Men NU HAR DEN DÅ VÄXT" - "Du behöver då inte äta nå mer!" - "Är du säker på att det inte är tvillingar!?" - "Nu spricker du nog snart!" - "Men ojojoj!"

Men som sagt så är jag jävligt duktig på att bita ihop, folk ska vara glada att jag inte är som jag var när jag var 14... Jag och min syster diskuterade vad jag skulle säga när folk kommenterade min mage hela tiden, typ "JA och vad roligt att du OCKSÅ ska ha barn, när är det dags?" Eller "Ja visst har jag blivit STOR, DU MED! Grattis!" på ett ungefär. Men som jag sa tidigare så fattar nog inte människor hur man känner sig, vilka känslosvall man har. Vissa kanske har mindre känslosvajningar och är jätteglada och tycker att det är JÄTTE ROLIGT att höra HUR STOOOOOOR deras mage blivit, well jag är inte en av dom.

Så nu vill jag helst lägga mig i soffan och låsa dörren, ingen kommer in och ingen kommer ut, så vill jag nog ha det tills min lilla bebis kommer ut...
Det har varit skönt att få skriva av sig lite och jag har säkert missat en massa andra saker som jag vill kräkas ut i ord men då får jag ta det i ett annat inlägg. :-) Hejdå tjockisar! :-)

Fråga på!

Har ni några frågor ni funderar på angående ALLT i mitt liv så är det bara att fråga på. :-) Jag svarar så ärligt jag kan, sen beror det ju alltid på vad man får för fråga så tänk igenom noga! :-)

Jag kan inte röra mig!

Skitnödig men kan inte röra mig för att jag har en liten frusen katt i knät som jag inte vill puffa undan

. Får väl hålla igen då, eller skita på mig! :-) Samtidigt känns det som att jag har molvärk i magen, förvärkar antar jag men de känns inte så farligt iaf! Jobbigt som tusan att vi inte har något badkar, det hade ju inte varit helt fel då när allt ska starta. Jag som älskar kokhett vatten, jaja. Dusch har vi ju iallafall eller så får Tobbe hitta en jättestor badbalja som han kan fylla till mig! Hahaha! :-P Jaja vi hörs!

Kramp

KUsch vilken kramp jag haft i magen nu på morgonen, hoppas att det bara är för något jag ätit men det är det säkert. Det är inte så farligt att jag inte står ut så då kan det inte vara så allvarligt iaf :-) Tråkigt dock för det var ju meningen att jag skulle träffa Fia & Ninni men känns inte som någon bra idé när man inte kan slappna av riktigt.

Bebis mår bra iaf, han rullar på förfullt därinne, så mysigt så! Snart hoppas jag att han kommer, börjar bli riktigt drygt nu på slutet, känns som att man inte kan gå knappt! Så jag hoppas att jag slipper gå över tiden, jag skulle inte ha något emot att få nu men han kan väl få ligga kvar i två veckor till iaf. Men jag ber till gudarna att jag slipper gå över!! :P

Jaja, hoppas ni får en fin dag. :-)

Jag blir så glad

Åh vad glad jag blir när jag får sådan fin respons av människor! Tack så mycket, det får mig verkligen att bli starkare inifrån! :-)

Jag hoppas att jag ska kunna intressera er fler ggr med mina tankar, det snurrar så mycket i den här skallen ska ni veta men det är jäkligt svårt många ggr att formulera mig i text! Något att lägga ner tid och träna på kanske! :-)

Tack iallafall fina ni! :-)